Halvvasan avklarad
Yes...vädret var hyfsat kallt på måndag morgon. Solen sken och jag packade det sista inför loppet. Jag visste att det skulle bli kallt så jag var lite nervös att jag inte packat tillräckligt med kläder. Medans jag väntade på grannen som skulle komma och hämta upp mig tittade jag på tv. Där hade de just ett reportage om hur man skulle klä barn i kylan. Ull närmast kroppen, sen en fleece och så nåt vindtätt ovanpå det. Shit tänkte jag...jag har ingen fleece med mig. Så jag for in i dotterns rum där jag visste att det möjligtvis kunde finnas en sådan. Rätt och riktigt hittade jag den....puh....nu så...allt planerat och klart...in i minsta detalj :).
Grannen kom o vi gav oss iväg mot Mora.
Vädret var helt ok. Ett tag....precis innan Enköping kom ett snöoväder farande. Helt plötsligt såg vi 50cm framför bilen bara. Skitläskigt.
Men så efter bara 1 km kanske så blev det fri sikt igen. Mycket skumt....men bra förstås. Sen hade vi hyfsat väder hela vägen fram till Mora.
Vi hämtade nummerlapparna och begav oss sen iväg mot Oxberg där vi skulle övernatta. Precis som förra året.
Vi kom fram till en vall av snö. Jisses....rätt cool.
Men så efter bara 1 km kanske så blev det fri sikt igen. Mycket skumt....men bra förstås. Sen hade vi hyfsat väder hela vägen fram till Mora.
Vi hämtade nummerlapparna och begav oss sen iväg mot Oxberg där vi skulle övernatta. Precis som förra året.
Vi kom fram till en vall av snö. Jisses....rätt cool.
Mysigt faktiskt.
Vi fixade lite i rummet o sen lagade vi mat. Efter det tog vi en promenad mot starten så att v i visste var vi skulle parkera bilen. Det var väl ca 2 km vi knatade, enkel väg...i minus 12 grader.
Tur jag hade finmössan med mig.
Det var väldigt mörkt ute. Just som jag skulle ta en häftig bild på en stolpe kom en bil o lyste upp.
Man tackar :)
Man tackar :)
Sängen som finns på skolan där vi bor är så himlans skön. Lika förra gången...jag sover verkligen som en stock där. Tur är väl det eftersom man ska utföra världens prestation dan efter.
Frukost....
Frukost....
Nje, vi åt lite mer än så. Flera ägg och många mackor.
Vi chillade lite på rummet då vi hade gott om tid på oss. Så var det dags att klä sig. Det tog ju då mer tid än man räknar med så liiite sena rusade vi ut till bilen.
Vi hade ju rekat så vi visste precis vart vi skulle. Men...vad vi inte räknat med var att bilvägen korsas av skidspåret på ett ställe. Vi råkade komma mitt i en start, och fick således vänta jäääättelänge innan vi kom fram till parkeringen.
Vi chillade lite på rummet då vi hade gott om tid på oss. Så var det dags att klä sig. Det tog ju då mer tid än man räknar med så liiite sena rusade vi ut till bilen.
Vi hade ju rekat så vi visste precis vart vi skulle. Men...vad vi inte räknat med var att bilvägen korsas av skidspåret på ett ställe. Vi råkade komma mitt i en start, och fick således vänta jäääättelänge innan vi kom fram till parkeringen.
Det blev lite kontrast mot förra året då vi var i startfållan 45 min innan start. Denna gång kom vi inrusande 8 min innan start.
Snabbt fram med telefonen och ta den oblligatoriska Istartfållankortet.
Vi fick precis på oss skidorna o så bar det iväg. Det var kallt men vi hade bra kläder på oss så det funkade helt ok genom hela loppet.
Det var på något ställe det var lite mer öppet och då blev det kallt om öronen. Men det försvann sen när man kom in mer i skogen.
Så vi älgade på där i spåret. Hade ett bra tempo. Men pga av kylan så blev det lite som sandpapper i spåret och därmed nästan obefintligt med glid. Det var svårt att staka och få upp en bra fart.
Vi stannade o svepte blåbärssoppa i varje kontroll...så klart... det godaste som finns längs med loppet.
Vi höll ett mycket snabbare tempo denna gång än förra så man var rätt utmattad mot slutet. Vi typ sprang upp för alla backar. Till slut började jag känna av min ena axel. Gjorde ont som fan...varje stöt ner i snöns med staven skar som knivar i axeln. Men det var ju bara att streta på. Ville ju i mål så fort som möjligt.
Vi stannade o svepte blåbärssoppa i varje kontroll...så klart... det godaste som finns längs med loppet.
Vi höll ett mycket snabbare tempo denna gång än förra så man var rätt utmattad mot slutet. Vi typ sprang upp för alla backar. Till slut började jag känna av min ena axel. Gjorde ont som fan...varje stöt ner i snöns med staven skar som knivar i axeln. Men det var ju bara att streta på. Ville ju i mål så fort som möjligt.
Till slut var det bara 9 km kvar. Efter sista drickakontrollen. Vi tog nya tag o körde på.
Bitvis över hela loppet så visade sig solen faktiskt. Då var det himla mysigt att skida på.
När det var 5 km kvar drog vi i oss varsin sista energi-gele. Sen var det bara att kötta på in i mål.
Målrakan är jättelång...känns som halva loppet. Hihi, fast så är det ju inte men man vill ju bara fram.
Yes, vi tog oss över målsnöret på en tid på 5:23. Förra året gled vi in på 6:08 så en förbättring på 45 min.
Men så var vi också helt slut nu.
Dusch och så ett fantastiskt gott mål mat efteråt.
Man skulle kunna äta en älg känns det som.
Sen var det bara hela resan hem igen.
Mörkt, snöigt och blåsigt. Halt på vissa ställen och allmänt dålig sikt. Men Ulle fick hem oss alldeles hela <3
Ja ett äventyr att leva på ett tag....vi har redan börjat prata om att prova igen o ta oss in under 5 timmar.....hm...går det????!?
:)
